Dag 01 – Presentera mig själv
Ärligt. Har typ redan gett upp? Vad ska jag skriva.TråkigtTråkigtTråkigt.
Random saker: 1994-11-17. 1: a året på musikestet nola, vet egentligen inte ens om jag vill gå det! Lyssnar på all musik. Jag gillar att titta på konst. Rätt kul att fotografera och rita/måla.Jag gillar tatueringar Eeh. Har lockigt hår. Gillar att byta hårfärg. Haft allt utom grönt typ och mega orange. Jag hatar krig. Jag gillar inte julen, eller andra traditioner. Jag gillar inte raketer, för mycket CO2 släpps ut. Tycker det skulle vara finare med feta ballonger som fyller himmelen. Rätt ofta tycker jag människan bara kan dö, vi är egoister. (Alla behöver inte ta åt sig nu). Asså, vadfan. Kan hålla på i tusen år. Bara att bli kompis på fb om ni vill känna mig. Är tråkigt, bara så ni vet!
Mer saker: (Se längst ner om ni inte orkar läsa allt)
Me llamo Cathrine Mercedes Pilar Henriksson Guerron. Jo, det är fett jobbigt att skriva under saker när jag måste skriva "Cathrine Henriksson Guerron". Fast på en del, typ kvitton skriver jag bara "Cathrine H. Guerron" och typ ganska ofta också. Är bara på mitt cp-pass där jag skrivit "Cathrine Henriksson Guerron". (Var tvungen).
Haha nej. Men seriöst nu. Seriöst. Jag föddes några så där tusen veckor för tidigt. Jag föddes den 17 November 1994 på BB i Sthlm. Och skulle födas den 1 Februari 1995.Jag vägde 945 gram och var 37 cm cm lång! Okej, jag är faktiskt glad jag inte blev 95. (inge elakt menat). Jaa, jag har bott i Sthlm för dom som inte visste det. Kan vara därför jag inte pratar helt jävla Överkalix. Jävligt glad över det. För tror det är ta mig fan den sämsta dialekten man kan ha. Iallafall, jag var jävligt ful när jag föddes. Liksom, blöjorna gick upp till brösten och hela jag var röd. Hade en massa slangar i mig också, så jag skulle överleva. Alltid mysigt. Jag var lika stor som min mammas underarm.
Hum vad mer? Har 7 halvsyskon. Och bor tillsammans med en av dom, som heter Amanda och är född 90. Och det är då på mammas sida. Mina andra halvsyskon, som är 6 st, är på min pappas sida. Har aldrig träffat dom. Dom bor i Sydamerika. (Ecuador) Så ja, jag är inte hel svensk. Har iallafall foton på dom. Känns lite sjukt att jag har mer syskon än Amanda. Dom har konstiga namn också.
Jag flyttade upp till Överkalix när jag var typ 2,5 år! Första jag gjorde när vi kom in i lägenheten var att grina och att jag ville hem! Tror mina barn instinkter visste att Överkalix skulle vara sämst! Varför flytta vi dit då? Min mormor och morfar var med i en bilolycka. Hum. Min första kompis var iallafall Vicky. Vi träffades på öppis när jag precis hade flyttat dit. Kommer ihåg vi skulle leka indian. Sen dess har vi varit kompisar. Vi gick inte på samma dagis så vi glömde bort varandra helt enkelt. På dagis var jag faktiskt rätt brutal. Rymde typ 1000 gånger och klättra upp på taken fast jag inte fick. Hade dock mina fina kompanjoner Issa och Erika! Vi gjorde allt tsm. Om jag skulle rabbla upp allt skulle det ta typ 100 år. Det där med Vicky, vi slutade vara med varandra eftersom vi inte gick på samma dagis. Men sen på lekis, blev vi kompisar igen! Kommer ihåg att Vicky berättat hon trodde jag var en kille för jag hade kort hår. Haha. Sen lekis har vi alltid (nästan) varit kompisar.
Iallafall, i skolan var jag rätt blyg. (1-3) Vet inte alls hur jag var. Jag var den blyga som hängde med dom "coola". Varför? Jag var kompis med Frida C och Jozzy. På den tiden tyckte jag dom var svin coola. Och dom var mina bästa kompisar! Så dom blev coola iallafall. Jag var faktiskt kompis med alla i min klass. Fast var mest med dom äldre (typ PIP, lol). Sen kommer jag ihåg att Emil Lj var jättekär i mig. Och han skulle fråga chans när jag fyllde åtta. Men alla visste att jag var blyg och skulle säga nej så han blev tillsammans med Frida C och Jozzy iställe. Jag som egentligen var feg sa att det var okej. Fast jag egentligen blev jätte ledsen xD Sen eftersom jag knappt kunde läsa, skriva eller jobba matte så bytte jag skolan i 4: an. Och började på Överkalix kultur och miljöskola. Det hängde på människor från kommunala också, Vicky, Benny och Emil Lj. Första året där var svin bra! I femman bytte Benny och Emij Lj skola igen, så sen dess har vi aldrig mer talat med varandra. Vicky stanna kvar. Agnes och Cassa började så vi bildade 4-5: an. Det var nog den bästa tiden i mitt liv! Allt vi gjorde! Sen hade vi en massa bråk också. Men haha, det ligger till! Mina andra vänner på kommunala skolan, slutade vara med dom sakta men säkert! Dom enda där ifrån, som jag pratar med nu är Issa typ. Jag hängde svin mycket med Agnes och Vicky. I 6: an och 7: an blev jag kompis med Piggy och Carro! Och det blev VI.. Agnes, Vicky, Carro, Piggy och Jag. Sen kan jag berätta allt vi gjorde.
2008 anmälde Agnes och Vicky oss till musikdirekt, och jag hade aldrig rört i ett instrument! Så på 2 veckor fick vi repa in 2 låtar. (Erica och Emelina sjöng) Och det gick inte så bra, haha. Pinsamt var det! Sen dess har jag spelat i ett band. Vi döpte oss till "catfish" ganska bra punkband namn! Sen till "vicious minds", pinsamt! Och nu är det bara 3 kvar av 7 st. Och vi heter "The Trombone Station".
Iallafall, där någon gång på tiden hade jag en emo-tid. Och det var ju såklart att klä ut sig som emo. Men tack vare den tiden träffade jag fett många bra människor. Som Elin och Nico! Och tack vare Elin träffade jag Jens Niska. Han är ta mig fan galen! Elin gjorde mitt liv bäst! Asså, går inte att förklara med ord. Det jobbigt är att hon bodde i Piteå. Och Jens i Luleå osv. Sen träffade jag massa andra människor. Så hade 4 vänner i Överkalix (Issa flytta till g-vare) och typ 1000 st utanför Överkalix.
Sen där något tag blev vi mobbade små emosar (VI). Folk skrek typ emos efter oss, osv. Ganska segt enligt mig. Jag ogillade dom så mycket så jag bestämde mig för att ALDRIG bli som dom. Så, vad hände? Catti blev nykterist. Alla höll på att säga att jag skulle bli som min syster, som hade problem då. Men jag vägrade. Skulle fan bevisa för dom att det inte alls behöver vara så! Så började typ skita i allt, fast jag egentligen brydda mig. Och förstår varför folk ogillade oss. Vi var typ små fjortisidioter! Vi startade en egen skatelokal också. Jävlat mys!
Sen där något tag bråkade jag med Vicky, löjligt, orkar inte ta upp varför. Det var bara löjligt. Förlorade henne i ett år. Sen orkade jag inte mer och skrev jag vill skejta och prata med henne! Sen flyttade ju Piggy och Carro till Luleå. Carro skrev ett sms att hon inte ville vara min kompisar längre. Jahapp, det var det! Under den vintern var jag i Luleå hela tiden. Spendera mest min tid med Jens, Elin, Ewe, Annely osv. Det var mysigt. Var inte så mycket med Piggy och Agnes då av någon anledning. Bandet slutade. Började umgås med andra folk. Linus blev min bästa killkompis. Han blev deprimerad, vi bråkade skit, han skaffa flickvän och blev glad. Jag blev glad. Slutade vara med han.
Sen mitt i smeten flyttade jag! Hela min sommar 2010 var bra. Ville inte alls flytta. Jävlat vad segt med folket man älskar mer än 40 mil bort! Trodde ärligt jag inte skulle överleva. Men sen, hamnade jag i världens bästa klass. På riktigt. Så jag överlever. Men ändå, mitt liv är segt. Jag gör inget annat än segar. Har inte precis någon att vara med eftersom jag tkr det är fel att jag kommer och tränger mig in i andras kompisar gäng. Eller har folk att vara med. Men vet inte om jag precis vill. Hade ju varit trevligt om folk frågade "vill du hitta på något?". Då känns det som att jag inte tränger mig på. Men jag överlever!
Sammanfattning:
Föddes förtidigt, 17 nov 1994, 945 g, 37 cm. 7 halvsyskon, lever med ett av dom idag. Halv svensk. Mamma Sverige, pappa Sydamerika. (Ecuador). Flyttade från Sthlm till Överkalix, blev en blyg jävel, bytte skola, träffa dom bästa människorna, blev typ mobbad, blev glad, flyttade + grät, segade, segade lite mer, segade lite mer.
4 kommentarer:
Snälla, snälla Catti, fullfölj hela listan! Minns inte att vi lekte inidan, minns dock att vi hade ett café där vi sålde mackor på öppis. Nu har vi kännt varann i 14 år, hoppas det blir minst vederbörnade tal upphöjt i tre delat med roten ur urpsrungstalet gånger hypotenusan av en rätvinklig triangel med ursprungstalet som omkrets där kateterna förhåller sig 1:2 och är hälften av omkretsens rot adderat med chansen att en pojke föds gånger ursprungstalet, minus risken att jag inte äter ris ikväll gånger siffersumman av mitt 08-telefonnummer.
Min matematiska formel för att säga: Jag älskar dig Catti!
Ja minsann. Våran vänskap må kanske inte vara lika lång som din och Vickys men jag har väl inget annat att säga än det sista där (i vickys kommentar ovan). Jag saknar dig också.
ps. Vicky, jävla Nv-nörd.
haha. Älskar er också! Och saknar er! Vicky är jävla Nv-nörd!
Vicky du är sååååå NV!-.-
Skicka en kommentar